söndag 29 november 2009

Om det här med politisk identitet

I veckan som gick var jag på medlemsmöte med min socialdemokratiska förening Årsta Johanneshov. När vi kom till övriga frågor så bad en för mig då okänd man ordet och drog igång ”snacket om gruppidentiteter”. Det där snacket som om man tolkar den bokstavligt går ut på att om bara just den gruppen: pensionärer, ungdomar, invandrare, kristna, fackligt aktiva och så vidare blir proportionerligt representerad, ja då har vi fått fram den bästa partigruppen.

I det här finns givetvis alltid den underliggande meningen att den egna gruppen är underrepresenterad. Jag har aldrig hört någon slå ett slag för vita medelålders män. Det är därför också en valberedning med överlevnadsinstinkt alltid försöker väga in dessa faktorer.

Men vad jag saknar är en dimension när vi värderar våra politiker: vilka politiska prioriteringar står hon eller han för, och kommer att driva i debatten. Jag vill het enkelt veta vad en person som kandiderar har för avsikt att använda sitt inflytande till. För mig är det faktiskt viktigare än alla ”gruppidentiteter”. Frågan är om detta nu är att komma ut som en hopplös elitist?

torsdag 26 november 2009

Motionen om medlemsskapets värde går vidare

Nu har årsta-Johanneshovs (S) förening antagit min motion medlemskskapets värde. Nu går den till Arbetarekommunen. Här är texten i motionen.

"Vi socialdemokrater har alltid hyllat den reformistiska politiska linjen med demokratin som bas gentemot kommunister och nyliberaler. En socialdemokrat tycker att det är något fint med att vara förtroendevald. Att EU parlamentsledamöter, kommun och riksdagsmän väljs i allmänna val är en självklarhet. Men valet av ombud till parikongressen är det enda val jag som egenskap av medlem kan delta i för att utse partiföreträdare på riksnivå.

För mig är det viktigt att politik och organisation harmonierar. Hyllar vi det demokratiska samhällets principer ska också vår organisation präglas av detta. Partiet behöver därför enligt min mening se över de organisatoriska grunderna, vi behöver stärka medlemskapets värde.

Socialdemokratin behöver en diskussion om vilket inflytande medlemskapet i partiet ska ge. Ska vi medlemmar få delta i fler omröstningar än till partikongressen? Ska medlemmarna via valsedeln få delta i valet av partiordförande och ordförande i arbetarekommunen?

Innan jag går vidare vill jag dock förtydliga att jag är en varm anhängare av en representativ demokratisk modell. Jag förespråkar inte någon form av direktdemokrati i partiet. Vad jag förespråkar är att vi ska öka medlemskapets värde.

Vi behöver pröva frågeställningen om socialdemokratin kan vitaliseras med en partistruktur där medlemskapet ger rätt att rösta om vilka som ska företräda partiet. Vi kan se det här som att partiet bryter ny väg mot ett mer demokratiskt funktionssätt. Jag tror att de flesta människor som är eller funderar på att bli partimedlemmar vill vara med och påverka samhällets utveckling.

Socialdemokratin har som de övriga partierna allt svårare att rekrytera och inte minst behålla, sina medlemmar. Det finns forskning som visar att medlemmar i synnerhet är missnöjda med möjligheten att utöva inflytande inom partierna och partiernas oförmåga att rekrytera rätt personer till förtroendeuppdrag

Socialdemokratin skulle med denna reform bli ett parti med en starkare medlemskår.
Vi öppnar dörren för de människor som helt enkelt inte hinner med att vara på möten var och varannan kväll.

Ett utökat medlemsinflytande via olika val har sina risker. Det kan leda till att personstrider och fraktionsbildningar kommer upp i dagen. Den modell jag förespråkar kräver bl.a. att vi funderar över vem som enligt stadgarna kan vara valbar till partiordförande, hur långa mandattider det ska handla om och vilka krav partiet kan ställa på ett medlemskap för.

Vad vi får är ett parti som är mer konsekvent i sin syn på rösträtten som verktyg och ökar medlemskapets värde.

Jag yrkar på att:

Årsta socialdemokratiska förening tillstyrker motionen och vidarebefordrar den till Stockholms arbetarekommun representantskap för att få det ska få ta ställning till om Arbetarekommunen är för att pröva idén om partiet kan förstärkas genom att vi inför ett system där medlemmarna i direkta val utser partiets företrädare."

lördag 21 november 2009

Vad kan vi förvänta oss av klimatförhandlingarna?

Det mesta tyder på att klimatförhandlingarna inte kommer att leda till något bindande avtal. Skälet till det är att förhandlingarna främst handlar om vem som ska betala och vilka fördelningskriterier för kostnaderna för klimatförändringarna som är rättvisa.

Men osvuret är bäst, och det kommer även en tid efter Köpenhamn, det talas ju redan om nya förhandlingar nästa år om jag förstått det rätt.

En sak är dock klar: EU:s position måste vara i täten, om EU:s medlemsnationer och 500 miljoner medborgare kan visa Indien, Kina och andra länder som är färd med att expandera sina ekonomier med ökande koldioxidutsläpp som följd att det finns en annan väg, ja då blir det gissningsvis lättare att komma överens om klimatet.

En liten bit på den vägen kommer vi om i valet 2010 ser till att vi får en regering som vill leda ett aktivt klimatarbete så väl på hemmaplan som internationellt.

torsdag 19 november 2009

Svälten ökar igen

Det kommer dystra nyheter från FN. I spåret av den ekonomiska krisen hamnar fler människor i en en situation där de inte kan hålla svälten borta. 2008 ökade undernäringen. Nu växer pessimismen att det av Millenniemålen som handlar om halvering av antalet hungriga till 2015 inte kommer att uppnås. Men FAO:s perspektiv är ännu längre. De tänker 2050. Då har jorden nio miljarder invånare. Klimatförändringar kan då ha orsakat ett produktionsfall på 9-21 procent. Ännu mer på den mest fattiga kontinenten: Afrika. Utan en radikal effektivisering på alla nivåer - lokal rättvisa, fungerande marknader, system för mikrokrediter, effektivt markutnyttjande och smart teknikutveckling - kan det innebära faktisk brist på både mat och mark.(Källa Arena)

onsdag 18 november 2009

Om Klimatarbetet

Jag var på en bra föreläsning den 16 e november. Klas Eklund talade om Klimatfrågan och hur den hanteras. Klas är en bra föreläsare bra och det mesta han sa var logiskt och bara att hålla med om. Borde nog köpa hans bok om klimatfrågan…

Jag vill ändå ta upp två saker han nämnde. Det ena är, tror jag, något som kan tolkas som ett argument för att göra ingenting på hemmaplan. Nämligen att Sveriges del av världens koldioxidutsläpp är två promille och det andra var faktumet att det inte spelar någon roll var världen koldioxidutsläppet görs, allt hamnar i atmosfären.

Att argumentet att Sveriges ringa del av utsläppen har kommit att spela en roll i miljöpolitiken är helt klart, det är ju så regeringen resonerar. Regeringen anser det är mer kostnadseffektivt att stödja minskningar i tredje världen och har dragit ned på miljösatsningar på hemmaplan.

Nu vet jag inte om Klas Eklund menar att det är så, det vill säga att vi inte ska anstränga oss att minska utsläppen här hemma, det sa han de facto inte. Men jag undrar om inte många tolkar budskapet så.

Men det är ju också så att alla utsläpp räknas, vilket betyder att om vi följer Hans linje, att det är rationellt att fortsätta minska även svenska koldioxidutsläpp givet kostnaderna inte överstiger nyttan.

Lägger vi sedan till en moralisk dimension, och vill bidra med inspiration, borde Sverige som jag ser det, arbeta för att bli det första landet i världen som på ett hållbart sätt blir i princip klimatneutralt.

söndag 15 november 2009

Recept för ett bättre klimat

"Recept för ett bättre klimat" står för mig för två saker: I Naturskyddsföreningens handla miljövänligt kampanj 2009 är det ett häfte med miljövänliga recept. Men det står också för en mer övergripande tanke. Vi behöver flera recept och ingredienser för ett framgångsrikt arbete för ett bättre klimat.

De stundande förhanlingarna om ett nytt klimataval väger givetvis tungt, men vi ska inte underskatta de handlingar vi som medborgare kan åstadkomma. Sverige är ett miljömedvetet land Men utvecklingen går utifrån ett miljöperspektiv åt fel håll när det gäller vår mat. Vi äter allt mer kött. De senaste 20 åren har vi ökat mängden kött med 40 procent. Att föda upp köttdjur står för en överskuggande del av klimatutsläppen på vår jord.Kött kan ge upp till 100 gånger högre koldioxidutsläpp än grönsaker, bönor och linser.

Så mindre kött och mer grönt i kundkorgen är bra för klimatet, hälsan och för hushållsbudgeten!

Håller du med mig om det här så gör ett inlägg, ett nätverk för "Reecept för ett bättre klimat" kan bli följden!

torsdag 12 november 2009

Bortom BNP

Jag har just lagt ut min sista text på bloggen på ett tag på "Bojkotta BNP som välfärdsmått" skulle jag tro. EU arbetar vidare med att utveckla nya mått som tar häsyn till en hållbar utveckling och männniskors välfärd. Ingen seriös debatt förs egentligen emot detta så jag nöjer mig tillsvidare med att försöka hålla hålla ett öga på utvecklingen inom området.