En bit i taget

Jag har börjat tro att vi har för mycket information om klimatet. I över 20 år har det kommit signaler om att våra koldioxidutsläpp är ett hot mot klimatet och det blir bara värre. Man kan bli trött för mindre. Det blir heller inte lättare av att vi samtidigt uppmanas att konsumera mera. De går ju inte riktigt ihop. Och när informationen dessutom vill skrämma mig, jag blir ganska lätt rädd ändå, med någon variant av ”HOT”, ja, vad händer då? Personligen reagerar jag som alla andra däggdjur när jag känner mig hotad. Jag försöker jag fly, slåss eller göra mig osynlig. När medierna skrämmer mig med klimatet reagerar jag just så. Jag blir osynlig, det finns ingen att slåss med eller att springa ifrån. Och vad kan väl lilla jag göra? Kan du känna igen dig i detta? De ständiga larmen om klimatet handlings förlamar? I vart fall har jag upplevt det så. Men trots allt försöker jag handla, kanske du också kan hitta in väg in i handling och ut ur din handlingsförlamning om du hör mina argument? Mitt engagemang i klimatfrågan finns därför att det jag inte kan blunda bort hotet. Det är ett val jag gör för att kunna se mig själv i ögonen vid morgonrakningen, och för de barn vi annars lägger så mycket energi på för att de ska få en vettig framtid. Och därför att jag tror att det går. Vi kan börja sänka våra koldioxidutsläpp om vi vill. Åtminstone till en del. Så nu vänder jag på det hela. Varför ska vi inte göra något? Precis som du är jag delaktig i att skapa koldioxid men vi kan också göra något för att minska våra egna utsläpp och arbeta för att politiker och beslutsfattare gör sin del. Och det här med att göra sin del, vi behöver inte göra allt på en gång. Du kan behålla ditt engagemang i allt annat du idag är upptagen med. Men gör du dessutom en bit till för att minska våra koldioxidutsläpp så har vi kommit en bit närmare minskade koldioxidutsläpp, eller hur?

Vem bär ansvaret, vem ska vi skylla på?

Vem bär ansvaret, vem ska vi skylla på? Vi har talat om klimatet och våra koldioxidutsläpp sedan 90 talet men utsläppen fortsätter att öka. Jag tror att de flesta medborgare är intresserad av att utsläppen minskar. Så vitt jag vet finns det ingen kampanj för att öka koldioxidutsläppen och höja medeltemperaturen. Det är på sitt sätt ett dilemma för dialogen om klimatet: det händer för lite men det finns inget motstånd, ingen är FÖR högre koldioxidutsläpp. Det finns däremot en debatt om vem vi ska skylla på. Vem är det som har största skulden? Ska vi skylla på kineserna för att deras utsläpp hela tiden ökar, eller USA för att de inte gör tillräckligt för att minska utsläppen? Debatten om klimatet på Köpenhamnskonferensen fastnade där. Men om vi stannar upp så har alla, och därmed även du och jag, ett ansvar här. Låt oss strunta i vems fel det är och börja söka lösningar. Frågan om klimatet är både komplex och rätt överväldigande, men vill du som jag se en sänkning av koldioxidutsläppen så är vi i vart fall två som vill göra något åt det. Då är vi två som kan börja fundera över vad vi kan göra för att få fart på en dialog som leder till att vi minskar av de mänskliga koldioxidutsläppen. Var ska vi då börja? Fyra förslag som jag tror att jag själv orkar genomföra: A minska våra egna hushållsutsläpp. Kanske börja med en vegetarisk middag varje vecka? Se över mitt el användande osv. Det viktigaste är att är uthålligt minskar koldioxidutsläppen. B Försöka inspirera andra att gör en till liten del som medborgare, politiker eller företagsledare. C som medborgare frågar våra politiker om hur viktigt klimatet är för dem. Och genom att fråga om det så har vi också visat att klimatet är viktigt för oss. D som konsument tänka till och handlar vi lite mer klimatsmart och kanske dessutom fråga handlarna om hur de vill hantera sitt ansvar för klimatet. På det sättet kan du och jag göra en bit till för ett bättre klimat i vår konsumtion och påminna andra beslutsfattare, som politiker och affärsmän om deras ansvar för klimatet. Jag kan se en väldig kraft i att alla tar sin egen del av ansvaret för minska utsläppen, kan du det också? För vi lever på samma planet som våra beslutsfattare du och jag, och vi två är lite bekymrade över hur vi förvaltar vår tid på jorden. Så låt oss glömma vem som är mest ansvarig, när vi istället kan ägna en del av vår tid åt att minska koldioxidutsläppen.

FRÅGOR OM KLIMATET TILL MIN POLITIKER: SVAR FRÅN ANDERS YGEMAN (S)

Svaren från Anders Ygeman (S) Jag tror att vi som anser att klimatet är viktigt bör påminna våra beslutsfattare om det. Anders Ygeman är socialdemokratisk riksdagsman från min förort och på det sättet ”min” politiker. Här är svaren på mina frågor: Kommer du att arbeta för att ditt parti lägger ett förslag till en blocköverskridande överenskommelse för att göra Sverige till en ledande nation i miljöarbetet? Anders svar: Vi har försökt flera gånger att nå sådana uppgörelser, inte minst i klimatberedningen, men tyvärr har det inte funnits något intresse från regeringspartierna att göra sådana. Vad har du som politiker bidragit till för att mänsklighetens koldioxidutsläpp ska börja minska? Anders svar: I min roll som ordförande i trafikutskottet har jag bland annat kämpat hårt för ökade järnvägsinvesteringar och järnvägsunderhåll, ett kraftfullt system för att styra mot bränslesnålare blar efter fransk modell, sk Bonus/malus och motverkat regeringens förslag om en femdubbling av banavgifterna på järnväg.

Två frågor till våra politiker om klimatet

Förra året var det värsta året hitintills när det gäller klimatutsläpp enligt FN:s klimatpanel. Farten skruvas upp mot en allt högre medeltemperatur. Vi talar om att sänka medeltemperaturen men fortsätter att höja den. Det är ingen bra början på arbetet att minska utsläppen. Om du håller med mig om detta så har jag ett förslag: vi kanske ska ta och fråga våra politiska beslutsfattare om klimatet är så viktigt att de kan tänka sig att både arbeta och samarbeta i frågan? Det är ju det politiker gör när en politisk fråga är tillräckligt viktig och det inte finns något parti som är emot. (Någon som känner till något svenskt parti som är för högre koldioxidutsläpp? Och finns det någon fråga som mer kräver mer aktion och är så viktig för oss och så långsiktig som hur vi minskar de globala koldioxidutsläppen? Den här frågan bör sysselsätta våra politiker så jag menar att vi kan vända oss till ”våra” politiker och ställa åtminstone ett par frågor: Kommer du att arbeta för att ditt parti lägger ett förslag till en blocköverskridande överenskommelse för att göra Sverige till en ledande nation i miljöarbetet? Vad har du som politiker bidragit till för att mänsklighetens koldioxidutsläpp ska börja minska? Använd nu om du vill mina frågor eller dina egna: det viktiga är att våra politiker förstår att det finns en opinion i klimatfrågan. Så ta och visa lite opinion nu!

Sätt en parantes kring BNP

Vi behöver alla en parantes kring BNP tror jag. En parantes kring BNP skulle göra det lättare för oss att börja ifrågasätta den ”ekonomiska burens” logik, det ekonomiska sättet att tänka. För ett av problemen i vår världs oförmåga att hantera hur vårt globala samhälle tär på världens fysiska resurser kommer ifrån att ekonomin idag väger lika tungt som den fysiska världen. Jag tror att vi har kommit så långt i att tänka ”ekonomiskt” att vi ser problem inom ekonomin som lika allvarliga som de fysikaliska, hotet av bli arbetslös väger lika tungt som att polerna smälter. Vi reagerar som om vår ekonomi vore lika lagbunden som vår natur av fysikaliska lagar. Men så det inte. Ekonomin är skapad av människan och är därför mer förhandlingsbar än naturens lagar. Det här vet vi kanske, men vi handlar inte på det sättet därför att ekonomin blivit en dominant i vår tankevärld. Varför är det så? Svaret är att marknadsekonomin har gått segrande fram i den moderna världen, och vi är vana vid att hörsamma signaler från vår ekonomi. Så när tillväxten dalar är det lika lilla som miljökatastrofer. Dagens ekonomi kräver ständig tillväxt. Och här finns vårt stora problem. Ett ekonomiskt system som kräver ständig tillväxt i en sluten värld kräver att vi börjar fundera. Är det verkligen rimligt? Är det ett hållbart sätt att producera välstånd? BNP är det bästa sättet att mäta ständig tillväxt i ekonomin, men mäter ökad BNP verkligen ökat välstånd? Det har ifrågasatts på flera håll men inte mycket har hänt. Men börjar vi nu sätta en parantes kring BNP börjar vi kanske också att ifrågasätta den ”ekonomiska burens” logik. Låt en () kring BNP bli till en början på en dialog om behovet av ständig tillväxt i ekonomin verkligen leder till en hållbar välfärd i dag och i morgon.