Klimatet och ekonomin

I min senaste blogg konstaterade jag att klimatfrågan är så akut att vi behöver se ändringar NU. Vi behöver börja minska våra utsläpp av koldioxid. Men frågan är om det går att göra utan att vi på allvar även tar upp dialogen om ekonomins behov av ständig tillväxt. För klimatfrågan är i grunden mer ett ekonomiskt än ett ekologiskt problem. Ekonomiskt därför att trots årtionden av varningar märks det inget av naturens begränsningar i ekonomernas beräkningar. Möjligtvis har ekonomerna på försäkringsbolagen ett annat perspektiv. Men ekonomin är annars i stort sett illitterat i förhållande till planeten. Så länge vår ekonomi styrs av mantrat ständig tillväxt är det svårt att se en utveckling i Bruntlandskommissionens anda: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Så låt oss börja tala om klimatet men vi får samtidigt börja fundera över hur vi vill att ekonomin ska se ut utan ständig tillväxt. En gång var det en framgångsrik politik för det fanns helt klart materiella behov att tillgodose för att en välfärd för alla skulle bli verklighet. För den fattiga delen av mänskligheten är det fortfarande så. Men i Sverige som i den övriga delen av den rika världen ökar inte längre allas välfärd trots en ständigt växande ekonomisk tillväxt. Klyftorna växer i den rika världen mellan fattig och rik. Det blir också allt tydligare att den ekonomiska tillväxten tär allt mer på vår jord. Klimatuppvärmningen är den senaste, men kanske också största utmaningen för vår värld. Den globala tillväxten som vi trodde alltid skulle gynna välfärden har blivit ett hot mot den istället. För det här är politikens stora utmaning i vår tid: hur ser en ekonomisk politik ut som gynnar en hållbar välfärd i en värld som inte kan ha en ständigt expanderande ekonomisk tillväxt i ett slutet ekologiskt system? Tim Jackson har i sin bok: ”Välfärd utan tillväxt” satt fingret på denna problematik. Så vitt jag vet har det i den offentliga debatten inte framförts några egentliga argument emot.

Klimatet först

Reformister får försöka att vara realistiska. I mitt fall, jag som i grund och botten tror att vi behöver skapa en ny ekonomi som inte förutsätter ständig tillväxt, en ekonomi som kan ge välstånd åt alla både idag och i morgon, måste ändå ta en fråga i taget. Vad är det som är mest akut? Den senaste klimatrapporten visar att vi fortsätter att orsaka en utsläppskatastrof via utsläpp av koldioxid. Man kan också beskriva det så som att vår atmosfär inte räcker till för människans utsläpp. Så låt oss nu tala om klimatet. Vad kan vi göra för att få politiken att gå ifrån ett närmast avvaktande tillstånd till ett mer aktivistiskt? Först och främst handlar det om att inte ge upp. Allt för mycket av dagens klimatdebatt präglas av en uppgivenhet. Allt vad vi gör för att sätta våra utsläpp i fokus för politiken är bra. Därefter behöver vi ständigt kräva att vi i alla våra beslut även väger in frågan om hur våra koldioxidutsläpp ska minska. Det handlar om att i allt från att släcka ljuset i tomma rum till att i planeringen av infrastruktur få med minskningen av koldioxidutsläpp. Det handlar även om att få våra politiker att lyssna på miljöopinionen. Eller som jag skrev till statsministern i våras: Fredrik, jag skriver till dig för att ge dig ett förslag för hur du kan göra 2013 till det fantastiska år då det hände: året då nödvändigheten att börja minska världens koldioxidutsläpp fördes in på de verkligt prioriterade frågornas agenda. För jag tror nämligen att du har större möjlighet än både miljöpartister och vänsterpolitiker att göra 2013 till året då utvecklingen började vända. Med ditt mantra om vikten av robusta samhällssystem och som ledare för industrilandet Sverige kan du inspirera andra liberal konservativa politiker till en politik som sätter försiktigheten först när det gäller människans påverkan på jordens alla olika biotoper i Bruntlandskommissionens anda: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. För en vändning måste enligt en tämligen enad forskarvärld snart komma till stånd inom en period av några enstaka år. Det blir allt tydligare att vårt sätt att leva tär allt mer på vår jord. Klimatuppvärmningen är den senaste, men kanske också största utmaningen för vår värld idag. En utmaning som är så stor att det krävs av oss alla att vi ta vårt ansvar, men som sagt: så socialdemokrat jag är, så tror jag faktiskt att du utifrån din roll ha en reell möjlighet att bli mannen som fick utvecklingen att vända år rätt håll. Så min fråga till dig Fredrik är: vill du gå till historien som mannen som fick med sig världens ledare i en utveckling som ledde till att koldioxidutsläppen äntligen började minska? (Jag har fortfarande inte fått något svar)

Vilket parti blir först med samarbete om klimatet inför valet 2014?

När får vi uppleva ett politiskt utspel inför det svenska valet 2014 om att klimatet är en så viktig att det krävs samarbete över blockgränserna? Med jämna mellanrum går politiker från olika riktningar samman i någon fråga som anses vara så viktig att den ska hållas utanför de partpolitiska trätorna. Vanligast är politiska utspel där något parti anser att en fråga går att jämföra med pensionerna och kräver ett långsiktigt perspektiv som gör att förutsättningarna för området inte ändras efter ett val. Jag undrar nu varför man missat frågan om klimatet. För finns det någon fråga som mer kräver aktion och är så viktig för vårt välstånd som frågan om hur vi minskar de globala koldioxidutsläppen? Får det är hög tid nu. Världen kan om den politiska viljan finns, minska utsläppen och därmed också minska följderna av våra utsläpp. Sedan behöver vi ändå börja arbeta emot en ekonomi som inte förutsätter ständig tillväxt. För med dagens ekonomiska system kommer vi kommer snart in i ett nytt scenario där någon annan av planetens resurser börjar ta slut. Det här är politikens stora utmaning i vår tid: hur ser en ekonomisk politik ut som gynnar en hållbar välfärd i en värld som inte kan ha en ständigt expanderande ekonomisk tillväxt på en planet med gränser? Tim Jackson har i sin bok: ”Välfärd utan tillväxt” satt fingret på denna problematik. Så vitt jag vet har det i den offentliga debatten inte framförts några hållbara argument mot Tim Jacksons slutsatser. Så vilket parti blir först med ett förslag till en block överskridande överenskommelse för att göra Sverige till en ledande nation i miljöarbetet? Att göra Sverige till ett land som driver en politik för att enligt Bruntlandskommissionens anda bidra till en situation där: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Klimatet är ett ekonomiskt problem

Klimatet fortsätter att vara den stora miljöfrågan. Vårt klimat utsätts för alltför stora koldioxidutsläpp och vi som bryr oss om miljön rasar mot att så lite har hänt. Vi talar om ekologi men klimatfrågan är i grunden mer ett ekonomiskt än ett ekologiskt problem. Ekonomiskt därför att trots årtionden av varningar märks det inget av naturens begränsningar i ekonomernas beräkningar. Möjligtvis har ekonomerna på försäkringsbolagen ett annat perspektiv. Men ekonomin är annars i stort sett illitterat i förhållande till planeten. Ett kraftfullt sätt att få det i fokus även för ekonomer är att börja ifrågasätta Bruttonationalprodukten. (BNP) BNP och ständig tillväxt är ekonomernas ler och långhalm. Stiger BNP så ökar den ständiga tillväxten och allt är bra, eller hur? Inte riktigt. För ett av grundproblemen är att BNP inte tar hänsyn till planetens begränsningar. Om vi fortsätter att öka våra koldioxidutsläpp så stiger BNP och därmed tillväxten i ekonomin men stiger välståndet? För att veta om en BNP-ökning mäter tillväxt måste vi veta vad det är som har lett till en ökad ekonomisk aktivitet. För det är vad BNP mäter: ekonomiska aktiviteter och inget annat. Därför ska BNP ifrågasättas för att BNP har för dålig bäring på vår välfärd och vårt klimat. Ska vi dessutom ta allas rätt till välfärd på allvar och skapa ett ekonomiskt system för hållbar välfärd, så är det en bra början att ifrågasätta BNP och så småningom börja använda ett nytt mått som tar hänsyn till miljön och reellt välstånd.