år 2020 en milstolpe för klimatet

När det gäller klimatet behöver vi göra mer. I en artikel i Nature: ”Three years to safeguard our climate” slår sex klimatforskare fast detta. Artikeln finns på www.mission2020.global. Artikeln hävdar att om vi ska klara Parisavtalet behöver det politiska klimatarbetet accelereras till år 2020. Utsläppen av växthusgaser måste börja minska inom tre år om målen i Parisavtalet ska nås. I artikeln sätter forskarna upp sex konkreta mål. Jag kan inte bedöma artikeln vetenskapligt och avgöra om just år 2020 är en vändpunkt. Men jag har den uppfattningen att vi ska ta forskarnas rapport på allvar. 

Hur ser den levande berättelsen om en hållbar utveckling ut?

Människan, Homo Sapiens (Den vetande människan), har gjort jorden antropocen.  Antropocen betyder att människans inverkan på planeten är geologisk och så djupgående att effekterna sträcker sig hundratusentals år in i framtiden. Det antropocena är summan av alla människors beslut i en accelererande process. En acceleration som är en del av den mörka sidan av sapiens historia.

Den moderna människan, sapiens, skapades via en mutation som gjorde att sapiens kunde föreställa sig saker som inte existerar i sinnevärlden. Där börjar vår historia. Innan dess var människan (homo) en biologisk varelse med flera varianter. Det här skedde för 70000 år sedan enligt historiken Yuval Noah Harari 

Denna mutation tillsammans med vår språkförmåga gjorde sapiens överlägsen andra människor och förde oss till toppen av näringskedjan.  ”Det föreställande språket har gjort det möjligt för oss inte bara att föreställa oss saker, utan också att göra det kollektivt. Sådana myter ger sapiens deras enastående förmåga att samarbeta flexibelt i stora grupper.” skriver Harari. Sapiens blev samtidigt den enda formen av homo, de andra varianterna av homo försvann när sapiens spred sig runt jorden.

Allt detta skedde evolutionärt sett på en extremt kort tid med en början för 70 000 år sedan.  Med jordbruket för 12 000 år sedan och industrialismen för 500 år sedan, accelererar vi nu i allt snabbare takt och exploaterar allt hårdare vår planet. Det har lett till att planeten är antropocen.

”Vi” är givetvis ett förenklat och orättvist sätt att beskriva det hela. Det är de rika sapiens som exploaterar jorden. Sverige behöver fyra planeter med dagens konsumtion för att leva hållbart.

En av sapiens moderna myter, är föreställningen att vår ekonomi kan bygga på en ständig tillväxt. Ständig tillväxt är ologisk. Den leder till allt för stor belastning av en ändlig planet, För oss som vill hållbar utveckling är föreställningen ständig tillväxt ett problem. Det behövs en ny föreställning för sapiens att samarbeta kring. Vi som kämpar för en hållbar utveckling behöver berättelser som kan leda till föreställningar om en hållbar utveckling. 

Vetenskapsmännen står på taket till sina Universitet och ropar ut att vi behöver börja gör något åt klimatkrisen. Vi arrangerar en klimatriksdag för att vi inte anser världen hanterar klimatet tillräckligt fort.  Det finns också en motreaktion. Kan det vara bristen på alternativa föreställningar? I USA väljer Populister och republikaner en president som förnekar klimatkrisen

Det världen behöver är levande berättelser om hållbar utveckling där de rätta orden används. Ordet antropocen är ett sådant.  Antropocen gör det tydligt vart vi är på väg. För sapiens har ett val. Vill vi att världen ska vara en soptipp eller en trädgård? Väljer vi det senare kan vi enligt Sverker Sörlin tänka att: ”Målet skulle då kunna vara att på värdigt, rättvist och ordnat sätt bryta Den stora Accelerationens destruktiva logik.”

Vi behöver därför berättelser utifrån en antropocen bild av vår värld. Berättelserna ska stärka föreställningen att trädgård är ett möjligt val för sapiens. För vi behöver också positiva bilder, som exempelvis den stora solcellsanläggningen i Marocko som ska ge el till en miljon människor. Bilder utifrån en bister verklighet men också med exempel på vad vi kan göra.

Jag förslår att: Klimatriksdagen tillsätter ett utskott som får i uppdrag att hitta sätt som inspirerar människor att skriva berättelser som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt.

Per-Inge Brodén

Statens myndigheter som föredöme i miljöarbetet

Den här texten skickade jag till Miljö och Energi Departementet idag

Statens myndigheter ska vara ett föredöme i vägen mot grönt hållbart samhälle. Sedan Den första januari 2009 har våra myndigheter i uppdrag arbeta med miljöledning.  Dåvarande miljöministern använde just föredöme som vision. I arbetet för ett hållbart samhälle är det rimligt att skattepengar används på ett så miljövänligt sätt som möjligt av myndigheterna. Hur långt har vi då kommit med att statens myndigheter blir ett föredöme? I en utvärdering skriver Naturvårdsverket:

”Myndigheterna är viktiga aktörer tillsammans med bland annat kommuner och näringsliv för att minska miljöbelastningen. Men både takten och ambitionen i åtgärdsarbetet måste öka för att de miljö- och energipolitiska mål som har satts upp nationellt och globalt ska nås”, skriver generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande. 2017-04-12

För min egen del arbetar jag för att få Arbetsförmedlingen att växla upp arbetet med miljöledning. Vi på Arbetsförmedlingen ska främst arbeta med att få människor i arbetet. Det är därför vi finns. Vi har våra ”därför mål”. Men vi ska samtidigt arbeta för en hållbar utveckling. 2018 ska vi enligt vår vision: som en miljömedveten myndighet bidrar vi aktivt till att skapa ett hållbart samhälle.”

Att nu, i juni 2017, tro att Arbetsförmedlingen nästa år är en miljömedveten myndighet, det har jag svårt att se.  Miljöledning har ingen prioritet. Våra ”varför mål” går ständigt före. I min vision för en hållbar utveckling behöver hela samhället börja tänka i ett ”både och” Jag har som mål att få människor i arbete och att göra det på ett så miljövänligt som möjligt.

Kan politiken göra något för att vi ska få mer miljö för skattepengarna från våra myndigheter?

Förslag

·         Miljö och Energi Departementet ska på ett lämpligt sätt titta på hur de statliga myndigheterna blir föredömen i miljöarbetet. Behöver vi en förändring av förordning 2009:907 eller ny förordning?