Per-Inge Brodéns blogg

Bojkotta BNP som välfärdsmått är ett steg i rätt riktning

2012-01-15T16:03:00.000Z

Började läsa Tim Jacksons "Välfärd utan tillväxt". Redan efter ett kapitel kom jag fram till att jag vill bidra till en debatt som ifrågasätter den "heliga kon" tillväxt och att min bloggidé från 2009 "Bojkotta BNP som välfärdmått" gott kan vara med i bloggbruset och bidra till att fästa uppmärksamheten på de frågor jag anser bör diskuteras utifrån målet att skapa ett hållbart samhälle.

Vad kan du och jag göra för minska växthusutsläppen?

2011-12-21T19:47:00.004Z

Jag har grubblat ett tag på vad jag kan bidra med för att få fram mer aktion än prat om klimatet. Visst, jag kan naturligtvis källsortera och släcka lampor och gå istället för att köra bil till jobbet. Men vi behöver bli fler som gör det och politikerna behöver få stöd för att ta ansvar för kommande generationer och bevisa i handling att de förstår att vi väljare faktiskt kan tänka längre än en mandatperiod. Så därför funderar jag på att starta en kampanj som går ut på att att maila ett antal beslutsfattare och fråga dem om vad de gör, eller har gjort på sistone, för att minska utsläppet av växthusgaser.

I det gröna folkmemmet är hållbar utveckling viktigare än ekonomisk tillväxt

2011-12-18T16:13:00.006Z

Begreppet ekonomisk tillväxt är närmast heligt i politiken. Även inom socialdemokratin. Men visionen om det gröna folkhemmet kräver att vi väljer hållbar utveckling före ekonomisk tillväxt. Problemet är att den ekonomiska tillväxten idag tär på jordens reella resurser, som exempelvis det akuta hotet global uppvärmning. Jag vill påstå att en ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till en hållbar utveckling är ett hot mot vår välfärd och framförallt mot nästa generations välfärd: vi föröder naturresurser i en allt mer svindlande takt. Den ekonomiska tillväxten har jämte demokratiseringen och teknikens landvinningar varit en drivkraft i skapandet av vår moderna civilisation men har nu kommit till vägs ände om den inte kan konverteras till grön tillväxt.

Socialdemokratin ska enligt min mening göra en hållbar utveckling till ett viktigt övergripande politiskt mål, och inom ramen för denna vision arbeta för att utveckla en ekonomi med grön tillväxt. För att kunna förverkliga det gröna folkhemmet behövs socialdemokratin och en socialdemokratisk debatt om hållbar utveckling.

Vart tog det gröna folkhemmet vägen?

2011-12-17T16:51:00.007Z

När Göran Persson var partiledare kunde jag känna mig stolt över att vi socialdemokrater hade en vision i miljöarbetet: det gröna folkhemmet. Det ska erkännas att jag inte tillhörde Görans fans, men nu måste jag tillstå att han fattas mig. För idag känns det som vi socialdemokrater ligger väl lågt i miljödebatten. Vad kan då en av partiets gräsrötter göra? Kanske inte så mycket, men jag har besämt mig för att ta upp igen bloggandet för att driva på det lilla jag kan och ställa frågor: har vi socialdemokrater helt släppt framtidsvisionen om det gröna folkhemmet? Ska vi överlåta åt andra politiska krafter att definiera en hållbar utveckling?

Det vill i vart fall inte jag vara med om utan att slå ett litet slag för aktivare socialdemokratisk miljöpolitik.

En socialdemokratisk politik för en hållbar ekonomisk tillväxt

2010-11-15T14:57:00.004Z

Begreppet ekonomisk tillväxt är närmast heligt i politiken. Problemet är att ekonomisk tillväxt idag inte är lika med en hållbar tillväxt. Jag vill också påstå att ekonomisk tillväxt som den mäts idag är ett hot mot vår välfärd och framförallt mot nästa generations välfärd: vi föröder naturresurser i en allt mer svindlande takt. Den ekonomiska tillväxten och mekanismerna bakom den håller som jag ser det, på att bli ett hot mot vår moderna civilisation.

En början kunde vara att vi en gång för alla släpper Bruttonationalprodukten (BNP) som ett mått på tillväxt. För att veta om en BNP-ökning har ökat välfärden måste vi också veta vad det är som har lett till en ökad ekonomisk aktivitet. För det är vad BNP mäter: ekonomiska aktiviteter. Farligheten med BNP ligger i den förenkling av vår värld det innebär att använda BNP som mått på vår välfärd . BNP tar helt enkelt inte miljöhänsyn.

Det här är något som bekymrar mig och som jag känner alltför lite kommer med i den allmänna debatten. Därför drar jag nu med detta ett litet strå till stacken för att en socialdemokratisk politik ska bli en politik för en hållbar utveckling för både oss och kommande generationer. Då måste vi kunna ompröva vår syn på tillväxt och ett kliv åt det hållet är att börja ifrågasätta om BNP är ett bra mått för att mäta vår välfärd.

Ett recept för ett bättre klimat

2010-03-03T20:18:00.002Z

Vill du vara med i nätverket ett recept för ett bättre klimat?
Nätverket ska bidra till att inspirera till matvanor som kan bidra till att världen får ett bättre klimat. Tänk om plötsligt fläskkotletterna blir kvar i kyldisken och linserna tar slut i livsmedelsbutikerna: då har de hänt saker!

Bakgrunden är att världens ökade aptit på kött gör att köttproduktionen belastar klimatet i högre grad än exempelvis transportsektorn.

Jag ser framför mig ett handlingens nätverk där en av grundstenarna är att det ska vara, får jag säga njutningsfullt, att skippa fläskkotletten. Idén är att med hjälp av tips om goda recept och beskrivningar av hur man hittar bra vegetariska restauranger försöka få med så många som möjligt på att äta en vegetarisk måltid ”till” i veckan/månaden.

Vill du vara med och har idéer om hu ett sådant här nätverk ska kunna skapas så kommentera gärna det här inlägget!

Nu börjar min valrörelse

2010-02-24T20:45:00.002Z

I söndags valdes jag in i Årsta-Johanneshovs Socialdemokratiska stadsdelsförenings styrelse och utsågs dessutom till valledare 2010. Så nu börjar min valrörelse. Min viktigaste uppgift är som jag ser det, att ge alla som bor mitt område och som vill bidra till att socialdemokratin gör ett bra val i höst en chans att göra det.

Om att vilja hålla isär sina offentliga roller

2010-01-24T12:31:00.001Z

När jag började skriva i min blogg så bestämde jag mig för att jag inte ska kommentera eller framföra mina åsikter om arbetsmarknadspolitiken på grund av att jag är Arbetsförmedlare. På arbetstid företräder jag regeringens politik via de förordningar som styr Arbetsförmedlingen. I egenskap av aktiv socialdemokrat betyder det att det ibland är svårt att motstå lusten att kommentera. Men jag har bestämt mig för att dra en rågång mellan mina två offentliga roller, den som Arbetsförmedlare och den som aktiv socialdemokrat. Det här förhållningssättet har på det hela taget fungerat bra för mig.

En invändning man kan göra är att jag enligt offentlighetsprincipen inte behöver avstå från att diskutera arbetsmarknadspolitik och att jag som Arbetsförmedlare kanske skulle kunna tillföra debatten något. Jag har ändå landat i åsikten att den här rågången passar mig: jag vill hålla isär mina offentliga personer.

Nätverket "Ett recept för ett bättre klimat"

2010-01-01T14:31:00.003Z

Nätverket "Ett recept för ett bättre klimat" finns inte annat än på idéstadiet.
Min fundering är att ett sådant nätverk ska bidra till att inspirera till de små förändringar som kan ändra världen. Tänk om plötsligt fläskkotletterna blir kvar i kyldisken och linserna tar slut i livsmedelsbutikerna: då har de hänt saker!

Bakgrunden är att världens ökade aptit på kött gör att köttproduktionen idag belastar klimatet i högre grad än exempelvis transportsektorn.

Jag ser framför mig ett handlingens nätverk där en av grundstenarna är att det ska vara, får jag säga njutningsfullt, att skippa fläskottletten /hamburgaren.
Idén är att försöka få med så många som möjligt på att äta en vegetarisk måltid ”till” i veckan/månaden.

Vad anser du? Är det här en något som du skulle vilja göra något för att det det ska bli av?

Kommentar till klimatförhandlingarna i Köpenhamn

2009-12-29T09:16:00.005Z

Jag är inte mest besviken på resultatet av klimatförhandlingarna i Köpenhamn, jag är mer besviken över att världens styrs av beslutsfattare som inte orkade höja sig över det förväntade och tog chansen att göra något bra av Köpenhamnsmötet.

Nu ska ytterligare (minst) ett år gå innan vi kan förvänta oss några internationellt bindade avtal på klimatområdet. For oss som vill se resultat i klimatarbetet utifrån perspektivet en hållbar utveckling gäller det nu att arbeta över hela linjen.

I engenskap av medborgare får vi inte tröttna på att låta våra politiska beslutsfattare att förstå att det finns röster att förlora på om man inte prioriterar klimatfrågan,(eller hur Statsministern) och det gäller även i vår roll som konsument: handla miljövänligt!

Om det här med politisk identitet

2009-11-29T16:06:00.001Z

I veckan som gick var jag på medlemsmöte med min socialdemokratiska förening Årsta Johanneshov. När vi kom till övriga frågor så bad en för mig då okänd man ordet och drog igång ”snacket om gruppidentiteter”. Det där snacket som om man tolkar den bokstavligt går ut på att om bara just den gruppen: pensionärer, ungdomar, invandrare, kristna, fackligt aktiva och så vidare blir proportionerligt representerad, ja då har vi fått fram den bästa partigruppen.

I det här finns givetvis alltid den underliggande meningen att den egna gruppen är underrepresenterad. Jag har aldrig hört någon slå ett slag för vita medelålders män. Det är därför också en valberedning med överlevnadsinstinkt alltid försöker väga in dessa faktorer.

Men vad jag saknar är en dimension när vi värderar våra politiker: vilka politiska prioriteringar står hon eller han för, och kommer att driva i debatten. Jag vill het enkelt veta vad en person som kandiderar har för avsikt att använda sitt inflytande till. För mig är det faktiskt viktigare än alla ”gruppidentiteter”. Frågan är om detta nu är att komma ut som en hopplös elitist?

Motionen om medlemsskapets värde går vidare

2009-11-26T20:01:00.006Z

Nu har årsta-Johanneshovs (S) förening antagit min motion medlemskskapets värde. Nu går den till Arbetarekommunen. Här är texten i motionen.

"Vi socialdemokrater har alltid hyllat den reformistiska politiska linjen med demokratin som bas gentemot kommunister och nyliberaler. En socialdemokrat tycker att det är något fint med att vara förtroendevald. Att EU parlamentsledamöter, kommun och riksdagsmän väljs i allmänna val är en självklarhet. Men valet av ombud till parikongressen är det enda val jag som egenskap av medlem kan delta i för att utse partiföreträdare på riksnivå.

För mig är det viktigt att politik och organisation harmonierar. Hyllar vi det demokratiska samhällets principer ska också vår organisation präglas av detta. Partiet behöver därför enligt min mening se över de organisatoriska grunderna, vi behöver stärka medlemskapets värde.

Socialdemokratin behöver en diskussion om vilket inflytande medlemskapet i partiet ska ge. Ska vi medlemmar få delta i fler omröstningar än till partikongressen? Ska medlemmarna via valsedeln få delta i valet av partiordförande och ordförande i arbetarekommunen?

Innan jag går vidare vill jag dock förtydliga att jag är en varm anhängare av en representativ demokratisk modell. Jag förespråkar inte någon form av direktdemokrati i partiet. Vad jag förespråkar är att vi ska öka medlemskapets värde.

Vi behöver pröva frågeställningen om socialdemokratin kan vitaliseras med en partistruktur där medlemskapet ger rätt att rösta om vilka som ska företräda partiet. Vi kan se det här som att partiet bryter ny väg mot ett mer demokratiskt funktionssätt. Jag tror att de flesta människor som är eller funderar på att bli partimedlemmar vill vara med och påverka samhällets utveckling.

Socialdemokratin har som de övriga partierna allt svårare att rekrytera och inte minst behålla, sina medlemmar. Det finns forskning som visar att medlemmar i synnerhet är missnöjda med möjligheten att utöva inflytande inom partierna och partiernas oförmåga att rekrytera rätt personer till förtroendeuppdrag

Socialdemokratin skulle med denna reform bli ett parti med en starkare medlemskår.
Vi öppnar dörren för de människor som helt enkelt inte hinner med att vara på möten var och varannan kväll.

Ett utökat medlemsinflytande via olika val har sina risker. Det kan leda till att personstrider och fraktionsbildningar kommer upp i dagen. Den modell jag förespråkar kräver bl.a. att vi funderar över vem som enligt stadgarna kan vara valbar till partiordförande, hur långa mandattider det ska handla om och vilka krav partiet kan ställa på ett medlemskap för.

Vad vi får är ett parti som är mer konsekvent i sin syn på rösträtten som verktyg och ökar medlemskapets värde.

Jag yrkar på att:

Årsta socialdemokratiska förening tillstyrker motionen och vidarebefordrar den till Stockholms arbetarekommun representantskap för att få det ska få ta ställning till om Arbetarekommunen är för att pröva idén om partiet kan förstärkas genom att vi inför ett system där medlemmarna i direkta val utser partiets företrädare."

Vad kan vi förvänta oss av klimatförhandlingarna?

2009-11-21T14:54:00.001Z

Det mesta tyder på att klimatförhandlingarna inte kommer att leda till något bindande avtal. Skälet till det är att förhandlingarna främst handlar om vem som ska betala och vilka fördelningskriterier för kostnaderna för klimatförändringarna som är rättvisa.

Men osvuret är bäst, och det kommer även en tid efter Köpenhamn, det talas ju redan om nya förhandlingar nästa år om jag förstått det rätt.

En sak är dock klar: EU:s position måste vara i täten, om EU:s medlemsnationer och 500 miljoner medborgare kan visa Indien, Kina och andra länder som är färd med att expandera sina ekonomier med ökande koldioxidutsläpp som följd att det finns en annan väg, ja då blir det gissningsvis lättare att komma överens om klimatet.

En liten bit på den vägen kommer vi om i valet 2010 ser till att vi får en regering som vill leda ett aktivt klimatarbete så väl på hemmaplan som internationellt.

Svälten ökar igen

2009-11-19T20:08:00.004Z

Det kommer dystra nyheter från FN. I spåret av den ekonomiska krisen hamnar fler människor i en en situation där de inte kan hålla svälten borta. 2008 ökade undernäringen. Nu växer pessimismen att det av Millenniemålen som handlar om halvering av antalet hungriga till 2015 inte kommer att uppnås. Men FAO:s perspektiv är ännu längre. De tänker 2050. Då har jorden nio miljarder invånare. Klimatförändringar kan då ha orsakat ett produktionsfall på 9-21 procent. Ännu mer på den mest fattiga kontinenten: Afrika. Utan en radikal effektivisering på alla nivåer - lokal rättvisa, fungerande marknader, system för mikrokrediter, effektivt markutnyttjande och smart teknikutveckling - kan det innebära faktisk brist på både mat och mark.(Källa Arena)

Om Klimatarbetet

2009-11-18T20:25:00.000Z

Jag var på en bra föreläsning den 16 e november. Klas Eklund talade om Klimatfrågan och hur den hanteras. Klas är en bra föreläsare bra och det mesta han sa var logiskt och bara att hålla med om. Borde nog köpa hans bok om klimatfrågan…

Jag vill ändå ta upp två saker han nämnde. Det ena är, tror jag, något som kan tolkas som ett argument för att göra ingenting på hemmaplan. Nämligen att Sveriges del av världens koldioxidutsläpp är två promille och det andra var faktumet att det inte spelar någon roll var världen koldioxidutsläppet görs, allt hamnar i atmosfären.

Att argumentet att Sveriges ringa del av utsläppen har kommit att spela en roll i miljöpolitiken är helt klart, det är ju så regeringen resonerar. Regeringen anser det är mer kostnadseffektivt att stödja minskningar i tredje världen och har dragit ned på miljösatsningar på hemmaplan.

Nu vet jag inte om Klas Eklund menar att det är så, det vill säga att vi inte ska anstränga oss att minska utsläppen här hemma, det sa han de facto inte. Men jag undrar om inte många tolkar budskapet så.

Men det är ju också så att alla utsläpp räknas, vilket betyder att om vi följer Hans linje, att det är rationellt att fortsätta minska även svenska koldioxidutsläpp givet kostnaderna inte överstiger nyttan.

Lägger vi sedan till en moralisk dimension, och vill bidra med inspiration, borde Sverige som jag ser det, arbeta för att bli det första landet i världen som på ett hållbart sätt blir i princip klimatneutralt.

Recept för ett bättre klimat

2009-11-15T11:46:00.003Z

"Recept för ett bättre klimat" står för mig för två saker: I Naturskyddsföreningens handla miljövänligt kampanj 2009 är det ett häfte med miljövänliga recept. Men det står också för en mer övergripande tanke. Vi behöver flera recept och ingredienser för ett framgångsrikt arbete för ett bättre klimat.

De stundande förhanlingarna om ett nytt klimataval väger givetvis tungt, men vi ska inte underskatta de handlingar vi som medborgare kan åstadkomma. Sverige är ett miljömedvetet land Men utvecklingen går utifrån ett miljöperspektiv åt fel håll när det gäller vår mat. Vi äter allt mer kött. De senaste 20 åren har vi ökat mängden kött med 40 procent. Att föda upp köttdjur står för en överskuggande del av klimatutsläppen på vår jord.Kött kan ge upp till 100 gånger högre koldioxidutsläpp än grönsaker, bönor och linser.

Så mindre kött och mer grönt i kundkorgen är bra för klimatet, hälsan och för hushållsbudgeten!

Håller du med mig om det här så gör ett inlägg, ett nätverk för "Reecept för ett bättre klimat" kan bli följden!

Bortom BNP

2009-11-12T19:51:00.003Z

Jag har just lagt ut min sista text på bloggen på ett tag på "Bojkotta BNP som välfärdsmått" skulle jag tro. EU arbetar vidare med att utveckla nya mått som tar häsyn till en hållbar utveckling och männniskors välfärd. Ingen seriös debatt förs egentligen emot detta så jag nöjer mig tillsvidare med att försöka hålla hålla ett öga på utvecklingen inom området.

Klimatstafetten

2009-10-10T15:45:00.007+01:00

Svenska folket anser enligt alla undersökningar att klimatfrågan är viktig. För min egen del kan jag känna att det kunde hända mer, här och nu. Men det händer ändå en del, så låt oss nu hjälpas åt att hålla trycket uppe i arbetet för ett bättre klimat.

Ett sätt är att tipsa föratagare och politiker om Naturskyddsföreningens klimatstafett. Klicka på klimatstafett i den här bloggen under rubriken "Mina länkar" och för den vidare!

Om BNP och klimatet

2009-10-06T19:15:00.003+01:00

Jag lade ut en text och en länk idag på kampanjbloggen i kväll. Av någon anledning känns det som att det är via den här bloggen jag vill förklara det samband jag ser mellan att "bojkotta BNP" och att dela ut receptfoldar utanför ICA på temat "recept för ett bättre klimat". Båda dessa aktiviteter är en del av mina ansträngningar att stärka arbetet för en hållbar utveckling.

Jag tänker så här: är det någon mer som börjar ifrågasätta när ökad BNP i sig ses som något positivt är det en framgång för miljöarbetet.

Medlemsskapets värde än en gång

2009-09-20T20:01:00.004+01:00

Jag har sedan ett par veckor mest bloggat via kampanjboggen: Bojkotta BNP som välfärdsmått" och har inte skrivit en rad om medlemsskapets värde. För dom har följt den här bloggen kan jag nu berätta att diskussionen om medlemsskapets värde i form av en motion behandlades på Årsta socialdemokratiska stadsdelsföreningsmöte i början av september. Mötet gav mig och styrelsen i uppdrag att skriva ett tillägg och att sedan gå vidare till Arbetarekommunens representantskap med den här diskussionen.

Om kommentar på min blogg

2009-09-15T19:31:00.004+01:00

Jag fick en kommentar till min text om varför att skapa en blogg om att bojkotta BNP. När jag trodde att jag redigerade den så lyckades jag deleta hela inlägget, varför jag efter en liten omredigering har lagt ut den igen. I sakfrågan ifrågasätter skribenten att jag inte har något alternativ. Vilket är riktigt, men jag har på kampanjbloggen beskrivit vad BNP saknar. Resten av inlägget handlar sedan om något helt annat.

Så jag upprepar därför att jag gärna publicerar kommentar OM de håller sig till sakfrågan, i annat fall kommer jag att avvisa dem. Vill någon använda bloggossfären till att driva egna frågor så är det ju inte så svårt att skapa en egen blogg.

Varför skapa en blogg om att bojkotta BNP?

2009-09-15T19:27:00.002+01:00

Jag har i dagarna yxat till en ”kampanjblogg”: ”Bojkotta BNP som välfärdsmått”. Du hittar den i mina länkar. Syftet är att försöka problematisera användandet av måttet Bruttonationalprodukt (BNP). Inspirationen fick jag av en debattartikel av Anders Wikman. (Dagens Nyheter den 23 e augusti). Jag håller helt enkelt med Anders Wijkman om att det är fel att utgå ifrån tillväxten mätt i BNP i sig är något bra. För att citera: ”Vi behöver ett välfärdsmått som korrekt beskriver både nyttan och kostnaden av olika ekonomiska aktivteter.”

För att försöka hålla liv i denna som jag tycker denna viktiga diskussion har jag nu dragit igång kampanjbloggen. Vill du vara med och skriva inlägg på kampanjbloggen så sätt igång. Jag publicerar det som är relevant d.v.s handlar om BNP och inte är anonymt.

De andras intresse och rättigheter: exemplet det brittiska förbudet mot slavhandel

2009-08-29T22:37:00.002+01:00

För mig är en god människa någon som är beredd att anstränga sig för att ta tillvara ”de andras” intressen och rättigheter d.v.s. de människor vi inte spontant räknar in i den egna ”vi kretsen”, som familjen, stammen o.s.v. Resten av mänskligheten om man så vill.

Historien är full av berättelser om hur enskilda individer har arbetat och även offrat sig för ”de andra”, men, och det är egentligen mer intressant och hoppingivande, det finns också exempel på hur människor kollektivt har ställt sig utanför de egna intressena och åstadkommit otroliga saker. Det brittiska förbudet mot slavhandel är kanske det mest enastående.

För att förstå hur genomgripande tanken på att föreslå ett förbud slavhandel var, måste man sätta in det i sitt historiska sammanhang. Det här var en era då: ”Frihet inte slaveri, var den besynnerliga inrättningen” för att citera historikern Seymour Drescher. På slutet av 1700-talet levde gott och väl tre fjärdedelar av mänskligheten i slaveri, de ryska livegna inräknade och så hade varit sedan antiken.

Det här är en historia som kan sägas börja med att år 1787 tolv människor träffades på ett tryckeri i London för att bilda en förening mot handeln med slavar. Att dessa medborgare ens vågade tro att detta skulle vara möjligt, är kanske det mest enastående.

De tolv som samlades i James Philips tryckeri på George Yard nr 2 blev utskrattade. De gav sig på en ordning som varit norm genom mänsklighetens historia, slaveriet. Men fem år efteråt hade deras kampanj för avskaffandet av slavhandeln lett till att 300 000 engelsmän bojkottade slavprodukten socker.

Deras arbete ledde till sist till att Storbritannien 1807 förbjöd slavhandeln (om än inte slaveriet) och detta trots att det drabbade landets bruttonationalprodukt. I dessa ekonomismens tidevarv skulle en sådan aktivitet vara något oerhört, eller hur?

I James Philips tryckeri föddes den moderna människorättsrörelsen. Här ser vi ett första exempel på människor som ser till någon annans intresse, slavarnas, och bestämmer sig för att göra något åt det. Kampanjen var en föregångare till Amnesty och andra människorätts organisationer.

För min del finner jag kraft i att människor kan bestämma sig för att förändra världen till det bättre för någon annans räkning även om det går ut över ekonomiska intressen. Jag tror att det är viktigt att tala om att det inte bara är moraliskt rätt att kämpa för mänskliga rättigheter, förbättringar är möjliga, det brittiska förbudet mot slavhandel är ett exempel. Frågan är bara var nästa genombrott kommer för de mänskliga rättigheterna. Det är inte helt lätt att förutspå när empati för ”de andra” ska slå igenom hos ett folk igen, hoppet ligger i att det har hänt och alltså kan hända igen.

Vill du veta mer hur den brittiska slavhandeln förbjöds så rekommenderar jag Adam Hochschilds bok: "Spräng bojorna"

Öka medlemskapets värde: en motion till Stockholms Arbetarekommun

2009-08-16T18:51:00.003+01:00

Vi socialdemokrater har alltid hyllat den reformistiska politiska linjen med demokratin som bas gentemot kommunister och nyliberaler. En socialdemokrat tycker att det är något fint med att vara förtroendevald. Att EU parlamentsledamöter, kommun och riksdagsmän väljs i allmänna val är en självklarhet. Men valet av ombud till parikongressen är det enda val jag som egenskap av medlem kan delta i för att utse partiföreträdare på riksnivå.

För mig är det viktigt att politik och organisation harmonierar. Hyllar vi det demokratiska samhällets principer ska också vår organisation präglas av detta. Partiet behöver därför enligt min mening se över de organisatoriska grunderna, vi behöver stärka medlemskapets värde.

Socialdemokratin behöver en diskussion om vilket inflytande medlemskapet i partiet ska ge. Ska vi medlemmar få delta i fler omröstningar än till partikongressen? Ska medlemmarna via valsedeln få delta i valet av partiordförande och ordförande i arbetarekommunen?

Innan jag går vidare vill jag dock förtydliga att jag är en varm anhängare av en representativ demokratisk modell. Jag förespråkar inte någon form av direktdemokrati i partiet. Vad jag förespråkar är att vi ska öka medlemskapets värde.

Vi behöver pröva frågeställningen om socialdemokratin kan vitaliseras med en partistruktur där medlemskapet ger rätt att rösta om vilka som ska företräda partiet. Vi kan se det här som att partiet bryter ny väg mot ett mer demokratiskt funktionssätt. Jag tror att de flesta människor som är eller funderar på att bli partimedlemmar vill vara med och påverka samhällets utveckling.

Socialdemokratin har som de övriga partierna allt svårare att rekrytera och inte minst behålla, sina medlemmar. Det finns forskning som visar att medlemmar i synnerhet är missnöjda med möjligheten att utöva inflytande inom partierna och partiernas oförmåga att rekrytera rätt personer till förtroendeuppdrag (Petersson m.fl. 2000:72).

Socialdemokratin skulle med denna reform bli ett parti med en starkare medlemskår.
Vi öppnar dörren för de människor som helt enkelt inte hinner med att vara på möten var och varannan kväll.

Ett utökat medlemsinflytande via olika val har sina risker. Det kan leda till att personstrider och fraktionsbildningar kommer upp i dagen. Den modell jag förespråkar kräver bl.a. att vi funderar över vem som enligt stadgarna kan vara valbar till partiordförande, hur långa mandattider det ska handla om och vilka krav partiet kan ställa på ett medlemskap för.

Vad vi får är ett parti som är mer konsekvent i sin syn på rösträtten som verktyg och ökar medlemskapets värde.

Jag yrkar på att:

Årsta socialdemokratiska föreningen tillstyrker motionen och vidarebefordrar den till Stockholms arbetarekommun representantskap för att få det ska få ta ställning till om Arbetarekommunen är för att pröva idén om partiet kan förstärkas genom att vi inför ett system där medlemmarna i direkta val utser partiets företrädare. Hur detta ska prövas överlåts lämpligen åt partiledningen, men det krävs givetvis stadgeförändringar och bör som jag ser det föregås av någon from av beredning för att kunna antas på en partikongress.

Per-Inge Brodén

Om mina politiska drivkrafter

2009-06-21T18:31:00.001+01:00

När jag härom året kom fram till att jag ville engagera mig politiskt igen så kom det hela att snurra runt det här med att vara medlem. Jag har i ett antal inlägg tagit upp diskussionen om vad det ska innebära att vara medlem. Vilket inflytande ska det ge i mitt parti, socialdemokraterna?

Någon undrar kanske om det här är den absolut viktigaste frågan politiskt för mig. Men så är det inte. Den här diskussionen har jag tagit upp helt enkelt för att jag inte hittar den någon annanstans.

I mina länkar ”klicka här för de mänskliga rättigheterna” och ”Naturskyddsföreningen” hittar man de frågor som är viktiga för mig. Arbetet för mänskliga rättigheter och miljöfrågan, en hållbar utveckling förutsätter att vi tar hänsyn till vår livsmiljö.

Rösta i valet till partikongressen (S)

2009-06-14T18:52:00.001+01:00

Just nu pågår valet av ombud till den socialdemokratiska partikongressen i höst här i Stockholm. Jag vill uppmana dig som är medlem att delta. Visa att du anser att medlemsinflytande är viktigt.

Jag har inte brytt mig om att forska i vad som gör att partistadgarna kräver medlemsröstning, men vill gärna tro att det en gång skrevs in därför att partikongressen var viktig och att man ville att ombuden skulle vara representativa.

Det här är för mig en viktig del i partiarbetet. Att det är jag (och de andra medlemmarna) som röstar fram ombuden till kongressen. Men valet av ombud till partikongressen är det enda val jag som egenskap av medlem kan delta i för att utse partiföreträdare på riksnivå.

Socialdemokratin behöver därför en diskussion om vilket inflytande medlemskapet i partiet ska ge. Ska vi medlemmar få delta i fler omröstningar än till partikongressen? Ska medlemmarna via valsedeln få delta i valet av partiordförande och ordförande i arbetarekommunen?

Vi behöver pröva frågeställningen om socialdemokratin kan vitaliseras med en partistruktur där medlemskapet ger rätt att rösta om vilka som ska företräda partiet. Vi kan se det här som att partiet bryter ny väg mot ett mer demokratiskt funktionssätt. Jag tror att de flesta människor som är eller funderar på att bli partimedlemmar vill vara med och påverka samhällets utveckling.

Jag vill arbeta för att utökandet av medlemskapets inflytande blir en del i diskussionen om hur vårt parti ska utvecklas. Vill du det samma så rösta på mig valet till partikongressen.

Min Agenda till Socialdemokraternas partikongress

2009-06-08T20:52:00.002+01:00

Jag kandiderar för att bli ett av Stockholms Arbetarekommuns ombud på den socialdemokratiska partikongressen i höst. Jag ställer upp för att försöka bidra till en diskussion om utvecklat medlemsinflytande, en mer sammansatt syn på hur vi ska utse våra företrädare och för att få stärka partiets arbete för en hållbar utveckling, en utveckling som tar hänsyn till livets grundbetingelser, luften vattnet och en bördig jord.

Ett socialdemokratiskt parti för i morgon
Vad det ska innebära att vara medlem i socialdemokraterna, ska vi exempelvis ha fler omröstningar än till partikongressen där alla medlemmar kan delta i valet av våra partiföreträdare? Socialdemokratins organisationsmodell har rötterna i erfarenheter från 1800 talet då arbetarklassen lärde sig att arbetarna var starkast om de höll ihop. Enighet gav styrka. Och det ger den fortfarande. Utmaningen är att ta tillvara på det jag och du kan bidra med utan att vi ska behöva likriktas genom olika ”så har vi alltid gjort” filter.

Morgondagens politiska företrädare
Det är på tiden att vi börjar en dialog om hur vi värderar våra politiska företrädare. Ska det en politiker står för politiskt och hur hon eller han kan driva sina frågor i debatten vara åtminstone lika viktigt som alla dessa ”gruppidentiteter”: ålder, bostadsort, facklig tillhörighet etc.? I det just avslutade EU-valet kändes den här frågan verkligen aktuell. Vill vi ha Europapolitiker i EU – parlamentet som kan driva våra frågor är det dags att sätta ned foten. Vi har vi fem år på oss till nästa EU - parlamentsval.

En socialdemokrati för en hållbar utveckling
Det är min tro att en hållbar utveckling förutsätter ett starkt folkligt engagemang, Ett socialdemokratiskt parti med stärkt folklig förankring via en ökande medlemskader och tilltro till den reformistiska modellen är en viktig del i detta.

Ge mig möjligheten att driva denna tes på partikongressen!

Per-Inge Brodén

Varför inte ett nytt valsystem till EU – parlamentet?

2009-06-07T14:18:00.004+01:00

Jag vill lufta en idé om att ha två rösträtter per väljare till nästa EU-val. Det därför att jag anser att väljarna på det viset får större inflytande på vilka som ska driva olika frågor i EU parlamentet.

Jag ska ge par exempel från min egen utgångspunkt. I det förra EU-valet skulle jag ha fördelat mina röster så att socialdemokraterna skulle ha fått min partiröst och Anders Wijkman Kristdemokrat hade fått min andra röst.

På det sättet kunde jag både rösta ideologiskt och stötta arbetet för miljön i EU – parlamentet maximalt. Anders Wijkmans kunskaper om miljöarbete har varit ovärderliga i hans partigrupp i EU-parlamentet. I årets EU-val skulle en miljöpartist kunna rösta på Åsa Westman (S) och sitt eget parti och på det viset göra maximal miljönytta.

Den socialdemokratiska medlemmens inflytande

2009-05-31T20:27:00.000+01:00

Den socialdemokratiska medlemmen har just nu två viktiga val att hantera. Vi ska arbeta för att EU parlamentsvalet går vår väg och eventuellt välja att stötta en kandidat extra.

Men dessutom har vi att utse vilka partivänner vi vill ska komma till partikongressen i höst. Jag har inte brytt mig om att forska i vad som gör att partistadgarna kräver medlemsröstning, men vill gärna tro att det en gång skrevs in därför att partikongressen var viktig och att man ville att ombuden skulle vara representativa.

Det här är för mig en viktig del i partiarbetet. Att det är jag (och de andra medlemmarna) som röstar fram ombuden till kongressen.

Men valet av ombud till partikongressen är det enda val jag som egenskap av medlem kan delta i för att utse partiföreträdare på riksnivå.

Socialdemokratin behöver därför en diskussion om vilket inflytande medlemskapet i partiet ska ge. Ska vi medlemmar få delta i fler omröstningar än till partikongressen? Ska medlemmarna via valsedeln få delta i valet av partiordförande och ordförande i arbetarekommunen?

Vi behöver pröva frågeställningen om socialdemokratin kan vitaliseras med en partistruktur där medlemskapet ger rätt att rösta om vilka som ska företräda partiet. Vi kan se det här som att partiet bryter ny väg mot ett mer demokratiskt funktionssätt. Jag tror att de flesta människor som är eller funderar på att bli partimedlemmar vill vara med och påverka samhällets utveckling.

Jag vill arbeta för att utökandet av medlemskapets inflytande lir en del i diskussionen om hur vårt parti ska utvecklas.

Per-Inge Brodén

Öka medlemskapets värde

2009-05-24T19:53:00.000+01:00

Vi socialdemokrater har alltid hyllat den reformistiska politiska linjen med demokratin som bas gentemot kommunister och nyliberaler. En socialdemokrat tycker att det är något fint med att vara förtroendevald. Att EU parlamentsledamöter, kommun och riksdagsmän väljs i allmänna val är en självklarhet. Men valet av ombud till parikongressen är det enda val jag som egenskap av medlem kan delta i för att utse partiföreträdare på riksnivå.

För mig är det viktigt att politik och organisation harmonierar. Hyllar vi det demokratiska samhällets principer ska också vår organisation präglas av detta. Partiet behöver därför enligt min mening se över de organisatoriska grunderna, vi behöver stärka medlemskapets värde.

Socialdemokratin behöver en diskussion om vilket inflytande medlemskapet i partiet ska ge. Ska vi medlemmar få delta i fler omröstningar än till partikongressen? Ska medlemmarna via valsedeln få delta i valet av partiordförande och ordförande i arbetarekommunen?

Innan jag går vidare vill jag dock förtydliga att jag är en varm anhängare av en representativ demokratisk modell. Jag förespråkar inte någon form av direktdemokrati i partiet. Vad jag förespråkar är att vi ska öka medlemskapets värde.

Vi behöver pröva frågeställningen om socialdemokratin kan vitaliseras med en partistruktur där medlemskapet ger rätt att rösta om vilka som ska företräda partiet. Vi kan se det här som att partiet bryter ny väg mot ett mer demokratiskt funktionssätt. Jag tror att de flesta människor som är eller funderar på att bli partimedlemmar vill vara med och påverka samhällets utveckling.

Socialdemokratin har som de övriga partierna allt svårare att rekrytera och inte minst behålla, sina medlemmar. Det finns forskning som visar att medlemmar i synnerhet är missnöjda med möjligheten att utöva inflytande inom partierna och partiernas oförmåga att rekrytera rätt personer till förtroendeuppdrag (Petersson m.fl. 2000:72).

Socialdemokratin skulle med denna reform bli ett parti med en starkare medlemskår.
Vi öppnar dörren för de människor som helt enkelt inte hinner med att vara på möte var och varannan kväll.

Ett utökat medlemsinflytande via olika val har sina risker. Det kan leda till att personstrider och fraktionsbildningar kommer upp i dagen. Den modell jag förespråkar kräver bl.a. att vi funderar över vem som enligt stadgarna kan vara valbar till partiordförande, hur långa mandattider det ska handla om och vilka krav partiet kan ställa på ett medlemskap för.

Vad vi får är ett parti som är mer konsekvent i sin syn på rösträtten som verktyg och ökar medlemskapets värde.

Tre argument för att...

2009-05-19T19:02:00.002+01:00

Tre argument för att du kära partivän ska rösta på mig som ombud till den socialdemokratiska partikongressen i höst.

Du ska rösta på mig om du tycker att det är bra att det finns en röst på partikongressen som vill diskutera vad det ska innebära att vara medlem i socialdemokraterna, ska vi tillexempel ha fler omröstningar än till partikongressen där alla medlemmar kan delta i valet av våra partiföreträdare?

ett ombud som anser att arbetet för att levande planet, som stoppa klimatförändringarna, är viktigare än andra politiska frågor, och

om du tycker att vi borde börja fundera på hur vi värderar våra politiker: kan kanske det en politiker står för politiskt och hur hon eller han kan driva sina frågor i debatten, vara åtminstone lika viktigt som alla dessa ”gruppidentiteter”: ålder, bostadsort, facklig tillhörighet etc.?

Rösta för ett folkets Europa

2009-05-17T16:59:00.002+01:00

På valdagen den 7 e juni kan du ta ställning för folkets Europa. EU parlamentet är en del av det lagstiftande systemet i en helt unik politisk organisation. EU är de fria folken i Europas verktyg för att hantera frågor där nationalstaten är otillräcklig. Lät mig använda ett citat:

”EU är något nytt i historien. Grunden är att suveräna nationalstater i Europa frivilligt har funnit att man på vissa områden vill kunna fatta bindande beslut om gränsöverdragande frågor – tillsammans . Globaliseringen, finanskrisen och klimatfrågan är tydliga exempel på att nationalstaten inte räcker till. EU är därmed det första exemplet i modern historia på en reguljär lagstiftningsnivå som inte är – och inte ska bli – en stat.”

Så skriver Göran Färm och Margot Wallström i Arena Idés årsbok 2009 under rubriken: ”Dags för folkets Europa”. Jag kan bara hålla med. Göran och Margot driver in den här texten en tes om att vi måsta arbeta för att utveckla EU från att ses som gemensam marknad till ett verktyg för folkets Europa.

EU är, och ska i ännu högre grad vara, mer är en marknad. Vad vi röstberättigade KAN göra är att på valdagen sätta en hållbar utveckling i fokus och rösta på de politiska krafter som vill arbeta för att EU ska vara ett verktyg för folkens Europa: rösta socialdemokratiskt.

Eu-valet igen

2009-05-11T19:25:00.003+01:00

Tack för din kommentar Camilla. Visst är det så att det ofast är de redan frälsta som söker upp den här typen av texter på bloggen. Vi som nu är frälsta får ändå försöka arbeta på att nå fram och få fler att se det häftiga i att kunna påverka vilka som ska tala för oss i EU parlamentet.

Du, du glömmer väl inte att rösta?

2009-05-10T20:13:00.003+01:00

Vad kan jag göra föra att du ska gå att rösta i EU valet? Om mindre än en månad har du och jag liksom alla andra röstberättigade möjlighet att välja de politiker vi vill ska sitta EU-parlamentet. Ja, har du bestämt dig för att inte rösta är det väl kanske inte så mycket jag kan påverka. Men fundera på det här:

Genom att delta valet till EU-parlamentet tar du chansen att kunna påverka vilka politiker du vill ska säga sista ordet om klimatpolitiken i Europa och många andra viktiga frågor.

Du behöver inte veta allt om vad som händer i EU parlamentet: du behöver bara veta vad du vill ska hända där.

Vad vill och kan du göra för att minska energiförbrukningen?

2009-02-28T17:09:00.000Z

Det här inlägget vänder sig till Sveriges alla beslutsfattare med en vädjan i form av en fråga: vad vill och kan du göra för att minska energiförbrukningen? Det här är ett område som ju inte har vållat någon egentlig politisk träta. Men som trots, detta eller kanske tack vare, har en negativ utveckling.

För energianvändningen ökat med 10 procent det senaste decenniet i Sverige. Om alla använde lika mycket energi som vi svenskar skulle den totala energiförbrukningen på jorden fyrdubblas framgår det av Naturskyddsföreningens rapport ”Energieffektivisering på riktigt”.

Idag pågår åter en het debatt om hur vår energi ska produceras, inte minst tack vare regeringens utspel om kärnkraften. Att börja producera energi är inte något som flertalet beslutsfattare direkt kan hantera: även om vind och solkraft kan bli alternativ för många villaägare.

Att förbruka mindre energi kan däremot alla beslutsfattare bidra till. Det gäller såväl det enskilda hushållet som industrin och Rosenbad.

För att beslutsfattarna i de enskilda hushållen ska börja fundera över min fråga på allvar tror jag dock att ni som fattar beslut över större enheter än ert egna hushåll bör gå före. Ser fru Olsson att kommunen sätter in effektivare armaturer på hennes jobb exempelvis, så kanske hon är mer motiverad att själv göra det samma där hemma?

Sossarna krring gröna linjen

2009-01-25T20:10:00.003Z

Jag var på en bra partiaktivitet igår. Vi var över 180 socialdemokrater från föreningarna runt gröna linjen som strålade samman. Det var både bra och roligt. Jag som brukar gnälla lite över alla tråkiga möten, inte minst inom partiet kan bra tacka arrangörena för denna eminenta tillställning.

Det ska bli kul att göra Carin Jämtin till finansborgar råd nästa år och i juni ska vi banne mig göra en bra valrörelse och se till att vi får fler socialdemokrater i EU parlamentet!

Om att först ska någon annan

2008-03-21T16:07:00.002Z

Häromdagen kom jag på en bra idé: leta rätt på andra bloggar som skriver bra saker om miljöarbetet och skriva uppmuntrande kommentarer. jag hittade en blogg där jag kunde fullfölja min plan. Men jag hittade också ett antal bloggar med temat: det där ingen idé att jag/vi gör något i klimatfrågan. Lilla jag(och lilla Sverige) vi ställer ju till så lite så. och visst, de här tyckarna har statistiken på sin sida när det gäller volymer på utsläppet av växthusgaser.

Vad man dock missar är att även lilla Sverige är en del av problemet: att vi anstränger oss för att minska utsläppen av växthusgaser är det effektivaste sättet att få med även utvecklingsländerna på att satsa på miljövänligare teknik osv.

Om fler M i politiken

2008-03-10T20:28:00.004Z

Igår skrev jag om tre för mig viktiga "M" i politiken och två som jag inte är så intresserad av. Det finns ytterligare M i den svenska politiken: Miljöpartiet tillexempel. Jag måste erkänna att jag länge var kluven i mitt förhållande till Miljöpartiet. Helt klart är att Miljöpartiets blotta existens har gett miljön mer fokus i politiken. Jag tyckte inte att miljöpartiet egentligen skulle behövas. På den punkten får jag nog idag erkänna att jag hade fel.

Sosse med intresse av M

2008-03-09T19:35:00.004Z

För mig finns det tre stora M i politiken. Mat (åt alla) Miljön främst klimatfrågan, men den hänger ihop med andra miljöfrågor om hur vi hushållar med världens resurser och det tredje M:et Mänskliga rättigheter. På sätt och vis har de här M:en följt mig genom många år.

Vad jag gör nu är att leta efter metoder som gör det möjligt för mig att få engagera mig i de här områdena som inte innebär att min tid slukas av en massa annat. Andra M som i Moderat och Möten tillexempel.

Om att skriva i sanden..

2008-03-06T19:29:00.003Z

Så var man här igen. Har just läst ett inlägg av "evyn" i hennes blogg. Igår kommenterade jag hennes funderingar om det här med att blogga med att det är som att skriva i sanden, och samtidigt kan massor av människor läsa det du skriver. Frågan är väl vad som driver mig att börja om igen. Skrivlust kanske?

Vi får väl se. Det kanske blir ett och annat inlägg i "bloggossfären", eller i sanden om ni så vill.

Partiarbete år 1977 eller 2007 -vad har förändrats?

2007-05-26T22:20:00.000+01:00

Mitt politiska liv började för 30 år sedan hemma i Gävle. Året var 1977, socialdemokraterna hade förlorat valet 1976 och vi var många som blev medlemmar då. Jag skulle fylla 23 den hösten och aktiv sedan året före i fackförbundet transportarbetarna. I princip varje kväll satt jag på olika möten inom arbetarrörelsen.

Nu för tiden går jag inte på så många politiska möten, men slås av att det mesta verkar vara sig rätt likt. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker att det är bra eller dåligt. Mötena är lika taffliga 2007 som 1977!

Men mest är det ändå bra att människor fortfarande kan tänka sig att sitta i dåliga lokaler för att de är intresserade av en fråga.

För det är fantastiskt bra när politiska möten lyckas skapa dialog kring viktiga ämnen. Mötet om Årstaskogen häromkvällen var ett exempel på ett bra möte på det vistet. Dit kom människor som ville vara med och påverka, de ville slå vakt om Årstaskogen.

Årstaskogen och de gröna kilarna

2007-05-22T19:35:00.000+01:00

I kväll har jag varit på ett öppet möte som socialdemokraterna i Årsta arrangerade. Vi var ett 20 tal Årstabor som samlades och talade om Årstaskogen och annan markexploatering i Årsta. Bakgrunden är den att det i åratal har diskuterats att göra naturreservat av Årstaskogen. En grön lunga på södra sidan av Årstaviken i Stockholm Allt var klart för beslut om att göra Årstaskogen till ett naturreservat när den nya majoriteten i Stadshuset stoppade processen.

Det klunkas om att de vill nagga Årstaskogen i kanterna med mer bebyggelse. Och visst, Stockholm behöver mer bostäder men vi behöver också levande biotoper, något Årtaskogen skulle bli om planerna på naturreservat genomförs, inklusive de sk gröna kilar som gör att djur och växlighet når Årstaskogen.

Så vad väntar ni på i stadshuset: klubba igenom beslutet om natureservat i Årstaskogen!

Människans rätta natur?

2007-05-20T21:45:00.000+01:00

Hur är vi människor -igentligen? Vad är vår natur? Har människan utvecklats från ett äta eller ätas tillstånd till dagens moderna människa. Och inte minst -hur påverkas vi i våra relationer till samhälle och andra människor av vår uppfattning om människans natur.

Lasse Berg pekar i sin "Gryning över Kalahari" på att den moderna forskningen om människans ursprung visar på att samarbete och inte allas krig emot alla präglade människans barndom. Våra förfäder använde hellre dialogen än stenyxan för att lösa sina interna problem.

Från småprat vid lägerelden till bloggen

2007-05-14T20:16:00.000+01:00

Ett av fundamenten för en fungerande mänsklig samvaro är dialogen, pratet. Utbytet av tankar, skvaller och idéer är livsviktigt. Lasse Berg beskriver i sin underbara bok: "Gryning över Kalahari" hur San-folket, en av världens mest ursprungliga befolkningar hanterar sin samlevnad genom ett ständigt samtal: "De pratar och pratar. Ett helt liv har de levt ihop, ändå tar de varje tillfälle som ges att att sätta sig ned och snacka."

Så när jag sitter här och plitar i min blogg inser jag att det är en del av min nedärvda mänsklighet att skriva blogg. Från småprat vid lägerelden till att blogga är inte steget så långt.

Politiska drivkrafter

2007-05-09T19:57:00.000+01:00

Det finns böcker som kan inge hopp. Hopp om att de politiska drivkrafterna inte alltid är den egna karriären eller den egna gruppens vinning. En av dem är Adam Hochschilds "Spräng bojorna" I den beskrivs hur tolv människor samlades 1787 på ett tryckeri i London för att bilda en förening mot handeln med slavar.

I slutet av sjuttonhundratalet levde gott och väl trefjärdedelar av mänskligheten i slaveri, de ryska livegna inräknade. De tolv som samlades i James Philips tryckeri på George Yard nr 2 blev givetvis ut skrattade. men fem år efteråt bojkottade 300 000 engelsmän slavprodukten socker.

Deras arbete ledde till sist till att Storbritannien 1807 förbjöd slavhandeln ( om än inte slaveriet) och detta trots att det drabbade landets bruttonationalprodukt. I James Philips tryckeri föddes den moderna människorätts rörelsen.

Vi du veta mer om slavhandeln avskaffande så läs boken. För min del finner jag kraft i tanken att det går att förändra världen till det bättre även om det går ut över ekonomiska intressen.

Knasboll, karriärist eller idealist?

2007-05-07T20:42:00.000+01:00

I sin bok "Dom där uppe -dom där nere" vred Björn Elmblad ut den sista energin ur mitt politiska engagemang. På ett mycket bestickande sätt konstaterar han att partierna då: 1997 bestod av endera karrärister eller "knasbollar från landet" det vill säga äldre människor som envisas med att se >>sitt>> parti som en del av en social identitet.

Försvunna är mellanskikten av arbetsamma och någorlunda kompetenta idealister slår Björn Elmblad fast. För min del svalde jag det här med hull och hår 1997. Och vad var då jag? I 20 år hade jag ägnat åt fackligt och politiskt arbete vid det laget. Och visst hade jag en vilja att göra politisk karriär och visst rätade in mig mer eller mindre i ledet. Men till vilket pris?

Men nu, så här 10 år efteråt, 52 år ung och definitivt knasboll från landet, (Gävle) vill jag se mig själv som en politisk idealist, beredd att att dra en lans för det jag tycker är viktigt.

Så Björn, om du fortfarande är intresserad av demokratifrågor: kan en man omskola gamla karriärister till idealister tror du?

Frihet,Jämlikhet, Broderskap

2007-05-02T18:54:00.000+01:00

På första maj var jag på Årsta Socialdemokratiska förenings sillfrukost. En trevlig tradition. I år hade föreningen bjudit in Bengt Göransson och hans anförande om att vara socialdemokrat var värt en långt större publik. För Bengt talade om socialdemokratisk ideologi och praxis utifrån franska revolutionens krav på Frihet, Jämlikhet och Broderskap. De tre räcker långt, men jag vill lägga till en del: Frihet, Jämlikhet och Broderskap i en värld med en hållbar utveckling.

Jag tillhör dem som menar att vi socialdemokrater är lite villrådiga inför frihetsbegreppet. Socialdemokratin uppmanar ofta visserligen till debatt men betonar gärna enigheten i partiet, avvikande röster har inte alltid varit välkomna.

För min egen del vill jag här bara citera Bengt Nerman: Jag har växt upp i arbetarrörelse, i nykterhetsrörelse och i bildningsrörelse, men jag har alltid tyckt något var fel: kravet på nämligen att underordna sig ett givet mål och att göra det till den grad att jag själv inte fanns. Först när jag kände att jag fanns, som individ, tyckte jag att jag verkligen kunde göra nytta" ( Bengt Nerman, "Frågan om människovärdet", 1993)

Sådana tankar snurrade i mitt huvud medans jag promenerade hem på första maj, så tack ska du ha Bengt!

Tillbaka till bloggen

2007-02-08T18:44:00.000Z

Börjar lite försiktigt att blogga igen. Jag kommer att då och då skriva några rader om det som intresserar mig.